Dagstidningen historia

Antik och medeltid

Något som påminner om massmedier kan spåras ända tillbaka till antiken. I Rom så skrevs handskrivna nyhetsbrev (Acta diurna) och dessutom så var det vanligt att information sattes upp på anslagstavlor. (earlychurchhistory.org)

Under europeisk medeltid så handkopierades böcker, oftast av munkar i kloster. Läs- och skrivkunnighet var förknippat med kyrkan och därför var många av de böcker som trycktes kristen litteratur.

Renässans och upplysningstid

Under 1450-talet utvecklade Johannes Gutenberg den första tryckpressen i Europa. Vad européerna då inte visste att liknande teknik hade funnits i Kina sedan 1000-talet. Till skillnad från i Kina så använde sig Gutenberg av lösa typer, vilket gjorde bortryckande i Europa snabbare än den kinesiska varianten.

Böcker och andra texter som trycktes under den här tiden kan inte sägas vara massmedier i och med att det var för få som läste dem. Det var forfarande dyrt att trycka och dessutom så var det svårt och dyrt att framställa papper.

Några tidiga tidningar fanns dock. Under början av 1600-talet började tidningar att ges ut i England och Tyskland. 1645 började Ordinari Post Tijdender att ges ut i Stockholm. Den gavs ut ända fram till 2007 i pappersform. (svd.se – Tidningarna anklagas för att ha förlängt kriget)

Den industriella revolutionen

Det dröjde fram till industriella revolutionen innan det blev så billigt att tycka bokstäver på papper att vi kan tala om massmedier. Fram till 1800-tal var papper värdefullt, men nu kom nya industriella processer som gjorde det möjligt att framställa papper av trä. Tidigare gjordes pappret ofta av gammalt tyg. Dessutom industrialiserades trycktekniken. Det är först nu som det blev möjligt att framställa många tidningar till ett billigt pris så att en stor del av befolkningen hade råd att köpa tidningarna; det första massmediet. (Tekniska museet – Boktryckarkonsten)

Tidningsmarknaden blomstrade och Sverige fick en stor mängd tidningar.

För morgontidningarnas del så framträdde ett mönster med två tidningar på många orter. Det blev vanligt med en röd, socialistisk, och en blå , borgerlig, tidning på varje ort. Med tiden kom dock den röda pressen att försvinna allt mer i och med att de blå tidningarna fick in mest annonspengar.

Kvällstidningarna fick en socialistisk och en borgerlig kvällstidning som var rikstäckande, Aftonbladet och Expressen.

Den digitala revolutionen

Under 1990-talet gjorde Internet sitt inträde. Nätet spred sig snabbt från högskolor och universitet ut till företag och hushåll. Tidningarna var lite olika snabba på att reagera på den nya tekniken. I Sverige var Aftonbladet den tidning som var snabbast på att ge sig ut på Internet.

Många tidningar i Sverige har drabbats hårt av konkurrensen om annonspengar. Många företag som tidigare annonserade i tidningar tog med sina pengar till Internet och annonserade på olika sajter. Företagarna märkte att de fick mycket mer tillbaka för sina annonspengar då de annonserade på Internet.

Dagstidningens avdelningar

Första sidan
Ledarsida
Debattsidor
Kultursidor
Inrikessidor
Utrikessidor
Ekonomi- och näringsliv
Lokala sidor
Sportsidor
Insändare
Radio och tv-program, familjenyheter, korsord m.m.

Tidningstyper

Morgontidningar – prenumererad
Kvällstidningar – lösnummer
Gratistidningar

Tidningarnas täckning

Lokaltidningar
Landsortstidningar
Rikstäckande tidningar
(Världstäckande tidningar)

Tidningsartikelns delar

Ingress
Brödtext
Citat
Bild
Bildtext
Grafik

Tidningens genrer

Ledare
Debattartikel
Insändare

Notis
Nyhetsartikel
Reportage

Kolumn
Krönika
Kåseri
Essä