Massmediernas uppgifter
Med massmedier menar vi vanligtvis radio, teve och dagstidningar. Massmedia fyller en viktig demokratisk roll i samhället. Ibland kallas massmedia den tredje statsmakten. Massmedierna har rollen att
- informera om vad som händer i samhället lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
- förklara samt resonera och analysera omkring samhällshändelser.
- granska och kontrollera myndigheter, politiker, näringsliv och andra med makt i samhället.
- underhålla på olika sätt.
Den tredje statsmakten
Begreppet den tredje statsmakten kommer sig av att media har som roll att kontrollera riksdag (den andra statsmakten) och regering (den första statsmakten).
Dock pratar man ibland i anglosaxiska länder, i Tyskland och i Frankrike om media som den fjärde statsmakten.
De klassiska massmedierna
https://my.mindnode.com/MFexxxy6xqXBvhUfNzXxejzRJgry6FG2jrbGh6uq/em
De klassiska massmedierna kan beskrivas med hjälp av kommunikationsmodellen:
- En sändare
Den eller de som pratar eller skriver. - En kanal
Den tv-kanal, radio-kanal eller tidning det är fråga om. - Många mottagare
Alla de som tittar, lyssnar eller läser mediet - Sändaren känner inte mottagarna
Den som pratar eller skriver vet inte vilka som kommer att titta, lyssna eller läsa budskapet. Mottagarna har liten möjlighet till återkoppling till sändaren. Publiken är okänd. - Avsändaren är oftast känd av mottagaren
Den som pratar eller skriver har förmodligen gjort det ett tag och på så sätt blivit känd för mottagarna.
Massmedier på Internet
De traditionella massmedierna har under 30 åren flyttat ut på Internet samtidigt som de finns kvar i sina traditionella formerna.
Men det har samtidigt skapats en nya medier på Internet. Vi brukar kalla dem sociala medier.
Sociala medier skiljer sig från de traditionella massmedierna:
| Traditionella massmedier | Sociala medier | |
|---|---|---|
| Sändare | En | Många |
| Kanaler | En | En |
| Mottagare | Många | Få eller många |
| Återkoppling | Liten möjlighet | Stor möjlighet |
| Känner sändaren mottagarna? | Nej | Ja, nja eller nej |
| Är sändaren känd för mottagarna? | Ja, oftast | Sändaren kan vara känd, okänd eller anonym |
Viktiga principer i våra grundlagar
Yttrandefrihet
Du får säga eller skriva vad du vill i medier utan att politiker eller tjänstemän får granska det du skriver i förväg. De får heller inte i efterhand säga till dig att ta bort det du skrivit. (YGL 1 kap. 1 §)
Men! Det finns vissa saker som du i efterhand kan bli åtalad för om du skriver, eller säger. Men det är bara domstolarna som får ställa inför rätta. Här får inte politiker eller tjänstemän lägga sig i.
- Förtal – Spridning av osanna uppgifter för att skada någons rykte
- Olaga hot – Yttrande eller handling som framkallar allvarlig fruktan
- Spridande av konfidentiellt material – exempelvis militära hemligheter eller medicinsk information
- Uppvigling – Uppmuntra och eller organisera motstånd regeringen eller lagarna.
Tryckfrihet
Vem som helst eller vilken organisation som helst får trycka tidningar, tidskrifter och böcker fritt utan att myndigheter får lägga sig i. (TF 1 kap. 1 §)
Offentlighetsprincipen
Alla medborgare har rätten att ta del av myndighetsdokument. Myndigheter ska inom rimlig tid och, utan att fråga vem du är och vad du ska ha dokumenten till, lämna ut dokumenten. Grundregeln är att alla dokument är offentliga. Dokument får bara hemligstämplas i undantagsfall. (TF 2 kap.)
Censurförbud
Det är förbjudet för myndigheter att förhandsgranska medier inför publicering. Det finns dock inget förbud mot privat censur. Exempelvis så får du får alltså radera eller hindra kommentarer i på en egen sajt där du är moderator. Det finns heller inget förbud mot samhällelig censur. Privata företag som äger sajter får sätta upp egna regler och hindra inlägg och olika typer av media att publiceras utan att det är olagligt. (TF 1 kap. 8 §)
Meddelarskydd
Meddelarskydd består av två delar – efterforskningsförbud och källskydd. Efterforskningsförbudet innebär att det är förbjudet för myndigheter att försöka ta reda på vem som har lämnat en uppgift till en journalist. Källskyddet innebär att journalister har en skyldighet att skydda sina källor. Tipsare måste kunna vara trygga med att de kan vara anonyma. (TF 3 kap. 3-5 § och YGL 2 kap. 3-5 §)
Grundlagarna
Fyra och en halv grundlag: Vi brukar ibland säga att vi har fyra och en halv grundlag. De fyra riktiga grundlagarna går det bara att ändra i med två riksdagsbeslut och ett mellanliggande val, medan det går att ändra i Riksdagsordningen med kvalificerad majoritet (i det här fallet tre fjärdedelar) i Riksdagen. (Riksdagen.se – Grundlagarna)
Två av grundlagarna handlar om massmedier och yttrandefrihet. Att vi har två lagar beror på att vi la till en Yttrandefrihetslagen 1992 i och med att Tryckfrihetsförordningen bara handlar om det skrivna ordet, medan Yttrandefrihetsgrundlagen berör radio, tv och Internet.
Regeringsformen
Regeringsformen beskriver hur Sverige ska styras, hur Sverige är organiserat och hur vi väljer våra politiker.
Successionsordningen
Successionsordningen beskriver att Sverige har en monark som statschef. Lagen bestämmer också hur en ny statschef ska utses och dessutom att statschefen inte har någon reell makt.
Tryckfrihetsförordningen
I Tryckfrihetsförordningen finns regler kring böcker, tidningar och tidskrifter. Tryckfrihetsförordningen är världens äldsta tryckfrihetslag. Den första versionen av lagen är från 1766.
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen är vår yngsta grundlag. Den klubbades i Riksdagen 1992. Den kom till eftersom Tryckfrihetsförordningen bara reglerar böcker, tidningar och tidskrifter. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar radio, teve och Internet.
Riksdagsordningen
Riksdagsordningen innehåller regler för hur arbetet i Riksdagen ska gå till.