REAGERA

REAGERA

Björn tänker, pekar på och reagerar

  • Hem
  • Resurser
  • Kontakt
  • Skapa konto
  • Om
  • PNRMT
  • YouTube
  • TikToks baksidor

    TikToks baksidor

    Varför fastnar folk framför TikTok? Är det så jäkla bra det här vi gör med våra skärmar och våra hjärnor? Är det så bra det här med att nästan en hel ungdomsgeneration är programmerad av klipp och spel? Hur tänker vi kring det här med den omedelbara tillfredsställelsen som alltid ligger framför våra fingrar i klipp, quests och likes? Om allt hela tiden är satisfying, orkar vi då bli uthålliga på lång sikt?

    I det här inlägget kommer jag att samla resurser som behandlar vårt förhållande till devajsrar och sociala medier. Det känns ibland som om vi har växt ihop med tekniken. Klarar vi oss utan den?

    TikToks svältalgoritm

    Svenska Dagbladet startade för en tid sedan en artikelserie som de kallar Svältalgoritmen. Serien handlar bland annat om hur TikToks algoritmer har skapat en kultur där framför allt flickor hetsar varandra till svält och i värsta fall till döden. I den senaste artikeln (Ministern: ’’Mina barn får inte ha Tiktok’’, 18 januari 2022) så intervjuas vår nye digitaliserings­minister Khashayar Farmanbar om hans syn på TikTok och. Han menar att vi kanske behöver regleringar av sociala medier i framtiden för att skydda människor från psykisk ohälsa.

    Skrämsel

    Skrämmande budskap som får spridning har dykt upp med jämna mellanrum i sociala medier även innan TikTok. Men de äldre sociala medierna har anpassat sina algoritmer för att komma till rätta med de värsta problemen medan TikTok inte verkar ha kommit lika långt med det arbetet. Dagens Nyheter rapporterar att TikTok sprider skrämselpropaganda. Barn tror på allvar att Ryssland kommer att invadera Sverige.

    TikTok och pengarna

    SvD Näringsliv skriver att pengarna flödar till TikTok: Annonsörer jagar unga: ”Tiktok exploderar”, (220120). Men var hamnar pengarna? Tydligen inte hos kreatörerna. Nätveteranen Hank Green förklarar i det här klippet att kreatörerna behöver få större andel av TikToks inkomster för att utveckla plattformen. Tydligen så tjänar kreatörerna på TikTok mycket mindre än vad de gör på andra liknande plattformar vilket gör att kreatörer får svårt att överleva på att producera för plattformen.

    19 januari 2022

    TikToks baksidor

    Relaterade inlägg

    • Maka på er och ge plats åt språkmodellerna!
    • 1 juli 2022
    • Ryssland, Ukraina och Sverige
    • 15 januari 2022
    • ”Det konstanta jämförandet förstör oss”
    • 13 oktober 2021
  • Ryssland, Ukraina och Sverige

    Ryssland, Ukraina och Sverige

    Vad är det som händer mellan Ryssland och Ukraina? Bör vi vara oroliga i Sverige? Jag svarar inte på de frågorna i den här posten. Jag låter andra svara genom att hänvisa till texter och klipp. Om händelserna utvecklar sig så kommer jag att lägga till fler källor.

    Bör vi vara rädda i Sverige?

    Det har varit svårt att hitta artiklar som diskuterar frågan om vi bör vara oroliga i Sverige. Det beror nog på att det inte finns något bra svar på frågan. Det är viktigt att inte skrämmas av påståenden som florerar i sociala medier. En elev visade mig härom veckan inlägg från TikTok där ryssarna påstods vara beredda att anfalla Sverige och ha planer på att döda Stefan Löfvén. En sökning på Ryssland Sverige krig ger det här resultatet. Dagens Nyheter rapporterar om liknande händelser. TikTok flödar över av skrämmande inlägg. Det kommer inte att hända! Däremot så kan länder runtomkring Ukraina drabbas av ett fullskaligt krig mellan Ryssland och Ukraina. Den svenska del som ligger närmast konflikten är Gotland och därför skickar försvarsmakten dit soldater nu.

    Sök din information i rätt källor!

    Jag har har haft flera diskussioner i veckan om en rädsla för krig. Det jag har sagt till alla är att använd inte delningar i sociala medier för att söka kunskap. Om du är orolig och vill veta mer så är det bättre att gå direkt till etablerade nyhetsmedier (exempelvis DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, TV4 Nyheter, SVT Nyheter).

    Källor som diskuterar konflikten

    Så kommer du åt artiklar hos Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter

    DN – Analys – 19 januari 2022
    Experter: Gotland är nyckeln till Östersjön

    SvD – Reaktioner från Tyskland – 18 januari 2022
    ”Svenska regeringen valde stor show”

    SvD – Artikel – 16 januari 2022
    Kremls talesperson om konflikten: ”Störande”

    Aftonbladet – Reportage – 16 januari 2022
    Oro i Visby efter de senaste dagarnas militärnärvaro

    SvD – Analys – 16 januari 2022
    Jenny Nordberg: Vad är det Putin vill egentligen?

    DN – Artikel – 15 januari 2022
    Försvarsministern om Gotland: ”Viktigt att markera”

    🎬 TV4 – Analys – 15 januari 2022
    Marcus Oscarsson – Därför hotar Ryssland Ukraina

    Aftonbladet – Bakgrund – 14 januari 2022
    Fem punkter: Det ligger bakom ryska hotet

    🎬 SVT – Dokumentär – 14 januari 2022
    Dokument utifrån: Hotet mot Ukraina

    8 sidor – Lättläst – 13 januari 2022
    Ryssland och USA inte överens

    🎬 Folk och försvar – Föreläsning – 10 januari 2022
    ”Små stater göra sig icke besvär” Rysslandsexperten Gudrun Persson om den säkerhetspolitiska krisen

    8 sidor – Lättläst – 10 januari 2022
    Viktigt möte om Ukraina

    SvD- Ledare – 21 december 2021
    Olof Ehrenkrona: Putin letar efter skäl att starta krig

    DN – Ledare – 12 december 2021
    Peter Wolodarski: Varför agerar Putin så fientligt mot omgivningen?

    Utrikesmagasinet – Analys – 10 december 2021
    Trovärdigt våldshot tycks vara Putins plan med Ukraina

    15 januari 2022

    Ryssland, Ukraina och Sverige

    Relaterade inlägg

    • Adam Something om Ukraina
    • 13 februari 2022
    • Lite om Ukrainakrisen
    • 26 februari 2022
    • Putins dolda drivkrafter
    • 5 februari 2022
  • Cody vill överleva på alger

    Cody vill överleva på alger

    Jag har tidigare skrivit om hur Cody vill göda haven med meteoriter. Cody har fortsatt att nörda ner sig om alger, men nu vill han försöka bli självförsörjande och bara leva på alger och på så vis fånga all kol hans kropp behöver från luftens koldioxid. I videon beskriver han hur han går tillväga för att bygga en helautomatisk apparat om producerar alger. Han beräknar att han ska kunna överleva på en algodlande solpanel som är omkring 50 m² stor. Apparaten i videon är omkring 1 m². Många PET-flaskor blir det…

    Cody odlar alger i PET-flaskor.
    9 januari 2022

    Cody vill överleva på alger

    Relaterade inlägg

    • JWST snart på plats
    • 4 januari 2022
    • SMR – Små modulära kärnkraftverk
    • 5 januari 2022
    • One Zoom visar livet
    • 2 januari 2022
  • SMR – Små modulära kärnkraftverk

    SMR – Små modulära kärnkraftverk

    Ett stort eller många små?

    Kärnkraftsdebatten har blossat upp igen. Men debatten är förvirrad. Några blickar tillbaka och vill bygga likadana reaktorer som vi redan har, medan andra blickar mot ny teknik.

    Under senare år har begreppet SMR kommit på modet. SMR står för små modulära reaktorer. De ska vara billiga att konstruera och lätta att hantera, men kärnavfallet och brytningen av uran kommer vi inte ifrån.

    Att bygga stora reaktorer igen är det färre och färre som vill. Finland blev förra året klara med sitt nya kärnkraftverk, tio år försenat och tre gånger så dyrt som beräknat. Slutsumman beräknas bli omkring 11 miljarder euro.

    Så hur ser framtiden ut i Sverige för kärnkraft? Svenska Dagbladet går i dag igenom läget för små modulära reaktorer och beskriver bland annat hur nya bly-kylda reaktorer kan komma att fungera.

    5 januari 2022

    SMR – Små modulära kärnkraftverk

    Relaterade inlägg

    • Kärnavfallet ska ner i backen
    • 28 januari 2022
    • Kärnreaktorer på haven?
    • 3 februari 2022
    • Hur ska vi sänka elpriserna?
    • 20 augusti 2022
  • Coloradofloden sinar

    Coloradofloden sinar

    Jag har tidigare skrivit om hur floder i Sydamerika börjar sina. Nu har Joe Scott också gjort ett inslag om en sinande flod, Coloradofloden i västra USA.

    Scott lyckas knyta ihop växthuseffekten med hur den nu drabbar ett modernt samhälle som USA. Den sinande Coloradofloden är ännu ett exempel på hur den accelererande växthuseffektens konsekvenser kryper närmare.

    4 januari 2022

    Coloradofloden sinar

    Relaterade inlägg

    • Floder i Sydamerika sinar
    • 1 september 2021
    • Spaning: feed-back-loopar och växthuseffekten
    • 1 september 2021
    • Går det att bromsa växthuseffekten med meteoriter?
    • 4 september 2021
  • Ekosystem i världen – Eko-Podden

    Ekosystem i världen – Eko-Podden

    Inom biologiämnet så jobbar mina elever med ekologi och ekosystem. De ska genomföra ett uppdrag där de ska undersöka ett ekosystem. Jag kallar uppdraget Eko-podden och det finns beskrivet här.

    Här finns en Mindnode som sammanfattar uppdraget.

    Här nedan samlar jag och eleverna källor att använda i arbeta om jordens olika ekosystem.

    Näringskedjor, näringsvävar och ekosystem

    • Teckning från Nationalencyklopedin som visar exempel på näringsvävar
    • Bilder på näringsvävar från Shutterstock av varierande kvalitet
    • Vi började själva uppdraget med att se dokumentären Rovdjuren som styr på SVT Play som är en filmatisering av boken The Serengeti Rules. Filmen har samma namn på engelska och har en egen webbsida här.
    • Tidningen Forskning och framsteg – Läsarfråga – Räcker syret åt alla som bor på jorden?
    • Läraren Magnus Ehringer pratar om ekosystem 👈🏼❗️Kunskaperna i den här filmen motsvarar ett E för de som vill skriva det enklare provet i stället för att göra uppdraget.

    Havens ekosystem

    Photo by Belle Co on Pexels.com

    • Havet.nu samlar information om våra världshav. Havet.nu drivs av några universitet och högskolor runtom i Sverige.
    • Unga fakta har en enkel artikel om livet i världshaven.
    • Valpump – Valar hämtar näring på djupa vatten och bajsar på grundare vatten, vilket leder upp näringsämnen från djupen till ytan. Den här processen kan vara en viktig nyckel för att hjälpa till att rädda klimatet. Här har FN skrivit en artikel om hur det fungerar. En sökning på Youtube: ”whales climate change” kan leda dig vidare. Bardvalar äter mycket mer än man trott (havet.nu)
    • Göteborgs universitet – Science Faculty Magazine – Vårt syre kommer från alger
    • Haven försuras av koldioxid i atomsfären:
      • Naturskyddsföreningen – Havsförsurning – våra hav blir allt surare
      • European environment agency – Ocean acidification
        Här finns ett överskådligt diagram över pH-nivåer från en mätstation på Hawaii.
    • Valfångst
      • WWF – De stora valarna
    • WWF – What do sea turtles eat? Unfortunately, plastic bags.
    • Seeturtles.org – Ocean Plastic & Sea Turtles

    Atlanten

    • Ne.se har en lång och informativ artikel om Atlanten.
    • Tidningen Ny teknik skriver om Atlas-projektet som undersöker Atlanten: Projektet hittade tolv nya arter i Atlanten
    • Radioreportage från Sveriges radio där två män ror över Atlanten för att sprida kunskaper om tumlaren: Måns och Sören ror över Atlanten för tumlarnas skull
    • So-rummet – Golfströmmen
    • Havet. nu – Oroväckande rapport om Golfströmmen

    Indiska oceanen

    • Greenpeace – Vackra bilder från outforskat ekosystem i Indiska oceanen
    • Ne.se om Indiska oceanen

    Stilla havet

    • Ne.ses långa artikel om Stilla havet
    • Ne.ses artikel om El Niño
    • En artikel från Illustrerad Vetenskap om El Niño.
    • TV4 Nyhetsmorgon – Väderspecial: Så fungerar El Niño
    • Met Office – Weather – El Niño – What is it?
    • NOAA Ocean explorer – Currents and Marine Life
    • Sveriges radio – Snabbare havsnivåhöjning när söderhavsö sjunker
    • Svenska Dagbladet – Klimatmötet i Glasgow – ”Havet är vårt allt – och det brinner”

    Korallrev

    • WWF – Korallrev – Havets regnskogar
    • Naturskyddsföreningen – Faktablad om korallrev
    • Ne.ses långa artikel om korallrev
    • Forskning och framsteg – Att rädda ett korallrev
    • Aftonbladet – Ditt dyk hotar havet
    • Sveriges natur – Världens friskaste korallrev
    • Tidningen Sveriges natur – Korallblekning slår ut korallrev jorden runt (här beskrivs korallblekning ganska bra)

    Korallrev vid svenska västkusten

    • Havet.nu – Konstgjorda korallrev byggs på västkusten

    Korallrev omkring Florida

    • Webbplats – Florida’s Coral Reef
    • Floridas miljödepartements sida om reven

    Stora barriärrevet

    • Great Barrier Reef Foundation
    • WWF – Konstgödsel hotar Stora barriärrevet
    • SVT Nyheter – Ny studie visar: Halva Stora barriärrevet har dött
    • Havet.nu – Ännu en massiv korallblekning av Stora barriärrevet
    • Svenska Dagbladets artikelarkiv om Stora barriärrevet
    • SVT Nyheter – Rekordstark El Niño hotar korallerna
    • The Planet Edit – How To Be a Sustainable Tourist at the Great Barrier Reef

    Östersjön

    Östersjön.fi – Undersök och lär dig mer: Näringsväv

    Mangrovens ekosystem

    • WWF – Saving mangrove
    • WWF – Mangroven är byns bank
    • Naturskyddsföreningen – Mangrove skyddar och försörjer
    • Land Skogsbruk – Mangrove lagrar mest koldioxid
    • DN – Mangroveträsk lönsammare att behålla än hugga ner
    • Sveriges natur – Mangrove och sjögräsängar viktiga kolsänkor

    Regnskogarnas ekosystem

    • National geographic Resource library – Rainforest
    • Universeum.se – Världens regnskogar
    • So-rummet – Lätta fakta om regnskogar
    • Land Skogsbruk – Debattartikel: Hög tid att rädda avskogningen
    • Sveriges radio – Största återbeskogningen av regnskog – görs med svenska pengar
    • Forskning.se – Tio gyllene regler för att återställa skövlad regnskog
    • WWF – Fakta om regnskogen
    • Learning about rainforests – Layers of a rainforest

    Amazonas

    • Prezi – Elevarbete: Amazonas regnskog
    • Världsnaturfondens temasida om Amazonas
    • Naturskyddsföreningen: Amazonas regnskog – varför ska vi bry oss om den?
    • Greenpeace – Du kan vara med och skydda Amazonas
    • Svenska dagbladets artikelarkiv om Amazonas
    • Sveriges natur: Amazonas regnskog faller allt fortare
    • Wikipedia – Deforestation of the Amazonas rainforest
    • Naturskyddsföreningen – Amazonas regnskog – varför ska vi bry oss om den?

    Savannens ekosystem

    • DN – Tjuvjakt gav fler elefanter utan betar
    • Naturhistoriska museet – Serengeti – savannernas savann
    • Ne.se – uppslagsord Savann
    • Ne.se – uppslagsord Monsunklimat (abiotisk faktor)
    • SVT Play – Världens natur: Serengeti

    Svenska ekosystem

    • Naturskyddsföreningen – Näringskedjor för land och sjö.

    De svenska skogarnas ekosystem

    • Svenskt trä – Den hållbara svenska skogen
    • Skogsforsk – LÖVTRÄD OCH LÖVSKOG En sammanställning av nuvarande kunskap
    • Uppsala universitet – Skogsbrukets påverkan på arter och landskap i Sverige
    • Naturskyddsföreningen – Skogen, klimatet och den biologiska mångfalden
    • Tidningen Extrakt – Blandad skog bra ur flera perspektiv

    De svenska insjöarnas ekosystem

    • Länstyrelsen i Södermanlands län – Miljögifter i Mälaren kartlagda
    • Mälarens vattenvårdsförbund –

    4 januari 2022

    Ekosystem i världen – Eko-Podden

    Relaterade inlägg

    • Bad News game
    • 23 april 2021
    • Dagstidningar till elever
    • 5 september 2021
    • Det här med atomer
    • 5 september 2021
  • Sveriges television och Don’t look up

    Sveriges television och Don’t look up

    Netflixfilmen Don’t look up är en politisk satir som speglar USA och några aktuella frågor, bland annat klimatkrisen, lätt förtäckt som ett hot från yttre rymden.

    Politisk satir är en genre som jag tycker hamnat i skymundan och jag blir glad över att Netflix satsat på projektet.

    Kommentar i Dagens Nyheter

    Nu rapporterar Dagens Nyheter om kritiken i sociala medier mot Sveriges Television och hur de helt missat budskapet i filmen genom att bjuda in en astronom till studion för att diskutera möjliga rymdstenar som kan ramla ner på istället. Kritikerna menar att de egentligen borde bjudit in klimatexperter och att de gått i fällan och helt missförstått filmens budskap.

    4 januari 2022

    Sveriges television och Don’t look up

    Relaterade inlägg

    • Ryssland, Ukraina och Sverige
    • 15 januari 2022
    • Lite om Ukrainakrisen
    • 26 februari 2022
    • Spårad på nätet
    • 2 maj 2021
  • JWST snart på plats

    JWST snart på plats

    När jag skriver det här så har James Webb-teleskopet (JWST) under nio dagar färdats omkring 902 000 kilometer från Jorden. Det är långt, mycket längre bort från jorden än det äldre Hubble-teleskopet som cirkulerar i en bana omkring 600 km ovanför jordens yta. Målet är att komma till Lagrangepunkt 2 (L2) i sol-jord-systemet; 1,5 miljoner kilometer från Jorden. Vid L2 kan satelliter gömma sig från solens ljus, skuggad av Jorden.

    JWST och Lagrangepunkter
    James Webb Space Telescope vid Lagrangepunkt 2
    Bilden: Egenhändig bild

    Syftet med det är att teleskopet inte ska riskera att bländas. JWSTs sensorer är mycket känsliga och skuggas även av sex lager av solsegel för att kunna se ordentligt. En annan anledning att gömma teleskopet bakom Jorden är att JWST inte ska driva iväg med solvinden.

    Med hjälp av JWST hoppas vi att se längre ut i rymden och även lägre tillbaka i tiden med hjälp av detektorer som mäter infrarött ljus. Att JWST mäter infrarött ljus beror på att det äldsta ljuset från rymden är rödsljusförskjutet beroende på universums expansion.

    Vill du veta mer om JWST så har NASA skapat en sajt där du kan följa teleskopets färd i realtid. Här kommer också nyheter att dyka upp i framtiden om teleskopets upptäckter. Men de får vi nog vänta på i ett halvår eller så.

    JWSTs webbplats hos NASA

    Bonusvideo: Scott Manley förklarar L1 och L2 i sol-jord-systemet. Backa gärna tillbaka för att få hela förklaringen om lagrangepunkter.

    4 januari 2022

    JWST snart på plats

    Relaterade inlägg

    • JWST förklarat av Physics Girl
    • 12 februari 2022
    • Ekosystem i världen – Eko-Podden
    • 4 januari 2022
    • One Zoom visar livet
    • 2 januari 2022
  • Var är Förbundsarken?

    Var är Förbundsarken?

    Youtubekanalen hochelaga gör religion spännande. I filmen nedan utreder berättaren olika teorier om vad som hände med judarnas heliga ark – Förbundsarken. Filmen är, liksom alla hochelagas filmer, dramaturgiskt väl uppbyggd och lätt att följa.

    Och inte minst så är det ett mycket bra exempel på källkritisk metod applicerad på historia och religion. Förslagsvis så plockar du fram en text om historisk källkritik innan du tittar på filmen. Mikael Bruérs text fungerar utmärkt. Kanske spela lite någon form av källkritikbingo under filmens gång?

    4 januari 2022

    Var är Förbundsarken?

    Relaterade inlägg

    • Näthat och mognad som lektionsupplägg?
    • 23 april 2021
    • Realistiska rymdfilmer
    • 31 mars 2021
    • Sveriges television och Don’t look up
    • 4 januari 2022
  • One Zoom visar livet

    Projektet One Zoom vill visa hur allt liv på jorden är besläktat med hjälp av ett fraktalt diagram. Med hjälp av diagrammet kan du se vilka arter som finns, vilka arter vi inte hittat än(!) vilka som är hotade och vilka som är utdöda.

    Projektet har inventerat allt liv med hjälp av släktskap genom dna och på så vis har man också kunnat förutse arter som vi ännu inte funnit.

    Om du vill så kan du också adoptera en växt eller djur i projektet. Det finns miljontals att välja mellan.

    Vill du veta mer så har Anton Petrov gjort en genomgång av projektet:

    2 januari 2022

    One Zoom visar livet

    Relaterade inlägg

    • Ekosystem i världen – Eko-Podden
    • 4 januari 2022
    • 40 000 hotade arter
    • 5 september 2021
    • Spåra koldioxidutsläpp i realtid
    • 28 september 2021
«Föregående sida
1 2 3 4 5 … 9
Nästa sida»

REAGERA